2018, ett oskrivet blad!
Då har året kört igång, nyårsdagen är alltid lite tyst och nu när Hanna och Linn är bortresta är det ändå tystare. Det regnade såklart hela dagen så som det gjort de senaste veckorna men nu blir det ju lite ljusare varje dag så det gäller att inte ge upp hoppet om att det kommer en vår.
Jag skar mig på en konservburk häromdagen och hade problem med att få blodet att stoppa, efter flera timmar avtog det men fingret är svullet och det dunkar lite lätt. Det kommer nog bli en lugn arbetsvecka av den anledningen.
Igår kväll bakade jag vanliga bullar, hälften med kanel och de andra med nutellafyllning, de blev så fina. Nu ska jag ta en promenad i skogen med Tage, han får springa lös och det älskar han såklart.
Bästa bullarna jag bakat på länge
Scampi i vitlök, kvällens middag
Vilka härliga kanelisar.Från en kanelbullefreak