Då är han här igen!

Varit utan Tage nästan en vecka och det är konstigt hur mycket man kan sakna en hund. Speciellt mysigt på morgonen när han kommer in och lägger huvudet på sängkanten och kollar om jag är vaken. Alla promenader är oxå en viktig sak, blir inte alla detsamma när jag är ensam.

Vi har haft en fin dag och helgen har gått fort, Kiki och jag var ju på sociale i fredags, igår var jag med en kompis i Fiskebäck på kvällen, efter det regnat var det så friskt ute. Idag har jag, mamma och Kiki varit i Slottsskogen och gick en promenad och sedan en fika.

Nu har jag bakat bullar, ska lämna lite till flickorna och mamma imorgon.

När jag gick på första Långgatan nu ikväll med Tage kom det en kille springande bakom mig, ogillar när någon kommer så för Tage är väldigt vaktande mot mig och kan reagera. Killen stannar mig och frågar om jag har GHB!! Ähh, jag, en 50 årig kvinna, skulle jag sälja det?? Man blir väldigt konfundersam, han var trevlig och bad om ursäkt om gick vidare. Konstigt ändå!

Nu ska vi gå en sista kvällspromenad, bästa promenaden på dygnet, lite folk och hundar ute, frisk luft och mysigt att gå i stan.
(null)

(null)

Hur mycket älskar jag inte dessa påsar man kan stänga??

↑